Spelansvarsföreskrifterna efter remissen: det här föreslås ändras för gränser och kontakt med spelbolaget

Förslaget till nya föreskrifter om spelansvar är inte beslutat ännu. Till och med den 14 oktober 2026 har Spelinspektionen inte publicerat något beslut, och LIFS 2018:2 gäller fortfarande. För spelaren handlar förslaget bland annat om gränser för insättningar och inloggningstid samt om hur man når spelbolaget i frågor om spelansvar.

Spelinspektionen publicerade den 16 juni 2026 remissen om nya föreskrifter om spelansvar, med diarienummer 21Si540. De föreslagna föreskrifterna ska ersätta Lotteriinspektionens föreskrifter och allmänna råd om spelansvar, LIFS 2018:2, som beslutades den 25 juli 2018. Synpunkter skulle lämnas senast den 10 augusti 2026, men att remisstiden har gått ut innebär alltså inte att förslaget har blivit gällande regler. De föreslagna förändringarna för gränser och kontakt med spelbolaget är därmed ännu inte beslutade.

Vad Spelinspektionen föreslog i juni

Förslaget gäller alla som har licens enligt spellagen. Inom den fortlöpande kontrollen enligt 14 kap. 1 § spellagen ska spelbolaget bedöma om varje spelares spelbeteende innebär ett överdrivet spelande. Enligt förslaget ska bolaget väga samman allt som är känt eller borde vara känt.

Förslaget anger 13 omständigheter som bolaget särskilt ska beakta. Bland dem finns långa spelsessioner, spel flera gånger per dag eller vecka, nattspel (kl. 00.00–06.00), ökande insättningar eller insatser samt att spelaren anger en insättningsgräns över 10 000 kronor per månad eller höjer en insättningsgräns. Andra omständigheter är att banken nekar en insättning på grund av otillräckliga medel eller att spelaren säger sig behöva vinna tillbaka förlorade pengar.

Vid onlinespel ska bolaget enligt förslaget även väga in skillnaden mellan insättningar och uttag och mellan insatser och vinster. Om spelbeteendet är överdrivet ska bolaget omgående vidta individanpassade åtgärder: återkoppling, frågor till spelaren, restriktioner eller avstängning. Bolaget ska ta hänsyn till om spelaren är mellan 18 och 24 år.

Förslaget innebär också att bolaget skyndsamt ska begränsa spelarens tillgång till spel, helt eller delvis, om bolaget inte kan säkerställa att spelaren tagit del av återkopplingen eller om spelaren inte lämnar efterfrågad information, tills det har skett. Om en spelare uttrycker suicidtankar ska bolaget enligt förslaget omedelbart stänga av spelaren helt från sina spel under minst sex månader.

Gränserna: spelbolaget ska enligt förslaget inte få föreslå en nivå

Enligt 11 kap. 3 § spelförordningen om insättningsgränser anges gränser för insättningar och förluster per dag, vecka och månad. En sänkning gäller omedelbart, en höjning tidigast efter 72 timmar. Enligt 11 kap. 5 § spelförordningen ska bolaget kontakta spelaren vid en gränshöjning eller en insättningsgräns över 10 000 kronor per månad.

Förslaget i 9 kap. 2 och 4 §§ förbjuder bolaget att föreslå insättnings- och förlustgränser eller gränser för inloggningstid. Spelaren ska själv ta ställning. Inom omsorgsplikten får bolaget ändå uppmana spelaren att se över eller sänka gränserna, föreslå sänkningar eller självt sänka dem.

Bolaget får också informera om lägsta beloppet för att delta i ett spel. Enligt Spelinspektionens konsekvensutredning framfördes i den tidigare remissen att vissa spelare missförstår insättningsgränsen och sätter den så lågt att de inte kan delta i vissa spel.

Enligt förslaget i 9 kap. 3 § ska spelaren kunna begränsa inloggningstiden per dag, vecka och månad. Kortare tid gäller omedelbart, längre tid tidigast 72 timmar efter att den tidigare tidsgränsen löpt ut. Redan i dag ska spelaren vid allt onlinespel ange om inloggningstiden ska begränsas (11 kap. 4 § spelförordningen), men de närmare kraven i LIFS 2018:2 gäller bara värdeautomater och kommersiellt onlinespel. Förslaget utsträcker dem till allt onlinespel, även vadhållning.

Förslaget i 9 kap. 1 § förtydligar att gränserna gäller alla spelarens konton hos samma bolag, att bolaget ska informera spelaren om det och att insättningarna ska visas sammanlagt. Skillnaden mellan gällande regler och föreslagna krav är också relevant vid jämförelser av svenska casinon.

Kontakten: förslaget kräver telefon och chatt på svenska minst åtta timmar om dygnet

I dag saknas närmare regler om hur och när spelbolagen ska kunna kontaktas i spelansvarsfrågor. I konsekvensutredningen beskriver Spelinspektionen att myndigheten regelbundet får tips om svårigheter att nå bolagen. Det handlar bland annat om långa svarstider, uteblivna svar och att spelare inte kan nå bolaget per telefon eller chatt.

Enligt förslaget i 6 kap. 1 § ska spelaren vid onlinespel kunna kommunicera i realtid med en fysisk person hos bolaget om spelansvar. Bolaget ska erbjuda kontakt via telefon och chatt, eller ett sätt som är jämförbart med chatt. Samtalet ska kunna föras på svenska och möjligheten till kontakt ska finnas minst 8 timmar per dygn.

Förslaget i 6 kap. 2 § anger också hur bolagen ska visa kontaktuppgifterna. De ska vara lättillgängliga på bolagets webbplatser och appar, väl synliga på startsidan och synas oavsett om spelaren är inloggad eller inte.

Spelinspektionen uppskattar kostnaden för att införa en chattfunktion till cirka 150 000 kronor. Myndigheten bedömer att förslaget påverkar mest för bolag med säte utanför Sverige som inte redan har svensktalande personal. Förslaget omfattar därmed både hur spelaren ska kunna nå bolaget i spelansvarsfrågor och hur bolaget ska göra kontaktuppgifterna synliga.

Förslaget: e-legitimation vid varje inloggning och utloggning efter en timme

Enligt förslaget i 5 kap. 1 § ska spelbolaget kontrollera en registrerad spelares identitet med en tillförlitlig elektronisk identifiering varje gång spelaren loggar in på sitt spelkonto för onlinespel. Kravet omfattar därmed varje inloggning, även hos casinon med BankID. Spelinspektionen uppskattar kostnaden per inloggning med e-legitimation till cirka 15–20 öre.

Förslaget i 5 kap. 2 § innebär att bolaget ska logga ut en spelare som inte har spelat eller varit aktiv på en timme. Bolaget får först fråga om spelaren vill fortsätta. Om spelaren inte bekräftar det inom tio minuter ska bolaget logga ut spelaren.

Bakgrunden är enligt konsekvensutredningen att spelbolaget kontrollerar mot Spelpaus.se när spelaren loggar in. Den som stänger av sig medan hen är inloggad och sedan inte loggar ut kan i dag fortsätta spela länge. Spelinspektionen bedömer att utloggningen till stor del löser detta, men inte helt. För att lösa det helt skulle det enligt myndigheten krävas en ändring i spelförordningen.

Spelpaus.se gäller bara hos spelbolag med svensk licens; hur avstängning fungerar hos utländska casinon är därför en annan fråga än den kontroll vid inloggning som konsekvensutredningen beskriver.

Källa: Spelinspektionens förslag och konsekvensutredning, dnr 21Si540.

Vad som händer nu

Remisstiden gick ut den 10 augusti 2026. Enligt konsekvensutredningen ska föreskrifterna anmälas till Kommerskollegium för vidare anmälan till EU-kommissionen. Under notifieringstiden på fyra månader kan bolagen förbereda sig. Därefter beslutar Spelinspektionen, och föreskrifterna föreslås träda i kraft sex månader efter beslutet.

Något beslut om de nya spelansvarsföreskrifterna fanns inte i Spelinspektionens nyhetsarkiv till och med den 14 oktober 2026. Myndighetens föreskriftsförteckning, daterad den 1 september 2026 och uppdaterad till och med SIFS 2026:3, listar fortfarande LIFS 2018:2 om spelansvar.

Den senaste föreskriften i förteckningen är SIFS 2026:3 om det nationella självavstängningsregistret (kontroller mot Spelpaus.se), som trädde i kraft den 1 augusti 2026. Den reglerar hur bolagen gör kontrollerna, inte spelansvarsreglerna i förslaget. För svenska casinon med licens gäller LIFS 2018:2 fram till dess att de nya spelansvarsföreskrifterna träder i kraft.

Arbetet samordnas med nya föreskrifter om tekniska krav. Spelinspektionen skickade ut remissen om nya tekniska föreskrifter den 18 juni 2026 (diarienummer 25Si946), med samma sista svarsdag, den 10 augusti 2026. När de nya spelansvarsföreskrifterna träder i kraft ska myndigheten ta fram en vägledning om omsorgsplikt och handlingsplan.